ADAD-intervjun är det instrument som används för att beskriva klientens situation vid inskrivningstillfället.

Intervjun omfattar förutom bakgrundsuppgifter nio levnads-områden: fysisk hälsa, skola, arbete/sysselsättning, fritid/vänner, relation till familjemedlemmar, psykisk hälsa, brottslighet, narkotika- och alkoholvanor.

Efter varje frågeområde skattar den unge sitt hjälpbehov och sin oro. Därefter skattar intervjuaren omfattningen av hjälpbehov inom varje område. Man har funnit att motivation till hjälp är avsevärt högre än förväntat, att ungdomarna gärna samarbetar och är seriösa.

På flera ungdomshem, HVB-hem och andra enheter är inskrivningsintervjun en del av det underlag som behövs för att göra en bra behandlingsplanering tillsammans med den unge. För ungdomshemmen och inom socialtjänsten kan dokumentationen användas till övergripande beskrivningar av klienter, insatser och uppföljningsresultat. Den kan också ge underlag för verksamhetsplanering och utveckling.

När dokumentationssystemet är fullt utbyggt kommer den information som samlats in också att kunna användas för utvärderings- och behandlingsforskning. Viktiga frågor att analysera är vilka behandlingsmetoder som fungerar för respektive klientgrupper.

En förkortad version av ADAD-intervjun, innefattande frågor om den unges aktuella situation, kan användas vid utskrivning och vid uppföljning. Då samma frågor ställs vid olika tidpunkter erhålls mått på förändringar, resultat och kvalitetssäkring, i den unges livssituation.

För att erhålla tillförlitliga resultat är det viktigt att insamlade data håller en hög kvalitet, det vill säga att svaren på frågorna är korrekta och formulären rätt ifyllda. Därför är det väsentligt att de personer på behandlings-hemmen eller andra användaresom genomför ADAD-intervjun har erhållit utbildning och är väl bekanta med ADAD-Manualen.